FinspångsNytt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren har varit ”normala” – i nivå med Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt fram till momssänkningen – och lägre än i EU.

Annons

Matpriserna: lugnare utveckling efter prischocken

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har debatten om matpriser fortsatt. Men en genomgång från Länsförsäkringar visar att prisökningarna de senaste åren fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 har legat inom normala ramar, och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder. Uppgifterna gäller även hushåll i Finspång, där matkostnaderna påverkas av samma nationella prisutveckling.

5–6 procent upp sedan våren 2023 – fram till momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisökningen på livsmedel ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, fortsatte priserna ändå att stiga med 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, betonar att lägre inflation inte betyder att priser faller, utan att de ökar långsammare. I pressmeddelandet säger hon:

”Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala.”

Sverige i nivå med – eller något lägre än – övriga Europa

Länsförsäkringar jämför även utvecklingen med euroområdet och EU. Enligt Stråberg har den svenska ”matkassen” inte blivit dyrare än i andra europeiska länder under den senaste treårsperioden fram till momssänkningen:

”Ser vi till den senaste treårsperioden så hade svenska matpriser ökat ca 7 procent fram till matmomssänkningen, medan det rörde sig om prisuppgångar på 8–9 procent i övriga Europa.”

Före pandemin steg matpriserna snabbare än inflationen

Genomgången lyfter också ett längre perspektiv. Under decenniet före pandemin (januari 2010 till januari 2020) steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker tydligt snabbare än den breda inflationen (KPI) i Sverige.

Momssänkningen ändrar bilden

Siffrorna i genomgången avser prisutvecklingen fram till april 2026, alltså innan matmomsen sänktes. Om momssänkningen räknas med blir resultatet ett annat. Enligt Länsförsäkringar:

Annons
”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Samtidigt menar Stråberg att lättnaden kan vara tillfällig och att diskussionen lär fortsätta, eftersom ökningar sker från en hög prisnivå och osäkerheten framåt är stor.

Så har priserna utvecklats (till och med mars 2026)

PeriodMåttFörändring
Mars 2023–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)6,0%
Mars 2023–mars 2026Sverige KPI5,7%
Mars 2023–mars 2026EMU8,2%
Mars 2023–mars 2026EU8,9%
Mars 2021–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)33,2%
Mars 2021–mars 2026Sverige KPI23,4%
Mars 2021–mars 2026EMU32,8%
Mars 2021–mars 2026EU36,8%

Om underlaget: Matpriser avser KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” (SCB) och jämförelser mot euroområdet (Eurostat). Genomgången bygger på statistik till och med april 2026 och syftar till att undersöka prisskillnader före den svenska matmomssänkningen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi