Risk för stora kostnader om Sverige missar EU-målen

Om Sverige inte minskar utsläppen i tid kan det bli dyrt – både för klimatet och ekonomin. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, som lyfter risken för att Sverige missar EU:s klimatåtaganden till 2030.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Även lokalt, exempelvis i Finspång, är dessa områden centrala i klimatarbetet genom resor och energianvändning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket gör det möjligt att täcka en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När möjligheten att använda EU ETS (så kallad ETS-flex) räknas in återstår enligt underlaget ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL pekar på tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater också har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Pressmeddelandet uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver använda EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missas målet igen kan gapet skrivas upp med 8 procent ytterligare, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Sanktioner kan tillkomma

Utöver ökade kostnader för ett växande utsläppsgap kan ekonomiska sanktioner bli aktuella.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen sammanfattas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF (ISBN 978-91-7883-832-5).