Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport (2026) med nya mätningar, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten visar bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid – samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar och strandskräpet längs Västerhavet ligger på mycket höga nivåer.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 kl. 07:45 (CEST) via Via TT.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. Enligt undersökningen är det främst yngre personer, män och snusare som erkänner nedskräpning. Vanliga orsaker som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsmiljö: 30 procents minskning sedan 2023

För första gången redovisar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

Flera plastrelaterade föremål har minskat kraftigt i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och att antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

För snus syns enligt rapporten ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns däremot en minskande trend för både fimpar och snus.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om mätresultaten till en tänkt promenad på 1 kilometer längs trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle man enligt exemplet passera över 1 000 skräpföremål, där mycket är plast.

I exemplet anges bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning för långsam

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Enligt pressmeddelandet går utvecklingen ändå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent hänvisar också till att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. Nationella skräpmätningar 2023 och 2025 visar dessutom inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Strandskräp: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Rapporten pekar på tydliga regionala skillnader längs kusterna:

• Västerhavet: medianvärdet 2025 anges vara 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet längs västkusten plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärdet 2025 anges vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här hittas enligt rapporten mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kopplas till strandbesökare – till exempel fimpar, snus och plastförpackningar.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut än i städer. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades under 2025. Här förekommer också förpackningar från godis, snacks och mat.