Rejmyre – glas, brukshistoria och landsbygdspuls i Finspångs kommun

En öppning som får Rejmyre att glittra

För oss som bor i Finspångs kommun är Rejmyre mer än en liten tätort i norr – det är en levande bruksmiljö där eld, händer och hantverkstradition lever vidare. Med rötter tillbaka till 1810 är Rejmyre glasbruk en magnet för såväl lokalbefolkningen som besökare; bruket sätter tonen för ortens identitet och är en viktig del i kommunens landsbygdsnätverk. Denna artikel tar dig igenom historien, betydelsen för kommunen, guldkorn man kanske inte känner till och vad som händer just nu i vår kära bruksort.

Från skogsbygd till glasbruk – en kort historisk bakgrund

Rejmyre anlades som glasbruk år 1810 efter ett gåvobrev till Johan Jacob Graver, och redan 1812 stod de första hyttorna klara. Tack vare de rikliga skogarna i trakten fanns gott om ved och träkol för glasugnarna, och en klassisk brukssamhällsstruktur växte fram: hyttor, arbetarbostäder, kapell (som senare blev Rejmyre kyrka) och service. Under 1800-talet etablerade sig Rejmyre som ett av landets framstående glasbruk och blev känt för såväl bruksglas som konstglas.

I den långa historien finns också exempel på omställning: under 1930-talet användes delar av brukets lokaler för en skjortfabrik, en tidig form av industriellt återbruk som visar på ortens förmåga att anpassa sig i svåra tider.

Rejmyre idag — lokal betydelse och varför kommunen bryr sig

Rejmyre är kommunens näst största tätort och den största orten utanför centralorten vad gäller befolkning och service. För många i nordöstra Finspångs kommun är Rejmyre en naturlig nod för vardagsservice: skola, förskola, livsmedel och ett samlat handelsutbud som gör livet på landsbygden enklare.

• Arbetsplats och näringsliv: Reijmyre glasbruk är den mest kända arbetsplatsen, och runt bruket finns ateljéer, småbutiker och caféer riktade mot besökare.
• Besöksnäring: Glasblåsning, visningar och butiksförsäljning lockar turister och stärker lokala inkomster.
• Kulturarv: Bruksmiljön, kyrkan och hembygdsföreningens arbete gör Rejmyre till ett exempel på industriell kulturmiljö i Finspångs kulturprogram.

Guldkorn och mindre kända berättelser

Rejmyres historia rymmer flera kul detaljer som vi finspångsbor gärna berättar om vid kaffebordet:

• Den uteblivna järnvägen – planer på spåranslutning mötte lokalt motstånd; berättelser om hur en linbana övervägdes illustrerar både uppfinningsrikedomen och konflikten kring industrialiseringens infrastruktur.
• Brukskapellet som blev kyrka – Rejmyre kyrka byggdes ursprungligen för brukets personal, vilket visar hur arbetsgivaren en gång organiserade både arbete och socialt liv.
• Mini-Glasriket – trots läget norr om Småland fungerar Rejmyre som ett litet glasrike i Mellansverige, och länsstyrelsen pekar på brukets roll utanför det klassiska Glasriket.

Aktuellt läge och vad som väntar framöver

Idag fortsätter Reijmyre glasbruk att producera handgjort glas och satsa på design och upplevelse. Kommunen arbetar aktivt med att stärka Rejmyre som landsbygdsknutpunkt: säkra service, utveckla evenemang via Destination Rejmyre och arbeta med marknadsföring som drar besökare till nordöstra kommunen.

Samtidigt finns utmaningar kvar. Historiska industriområden kräver ofta miljöundersökningar och sanering innan nya bostäder eller verksamheter kan utvecklas. Hur dessa frågor hanteras kommer att påverka möjligheter att expandera boende, evenemang och näringsliv i direkt anslutning till bruket.

Praktisk fakta & vad du bör känna till

• Grundat: 1810 (gåvobrev till Johan Jacob Graver)
• Första hyttan: 1812
• Befolkning: cirka 880–900 invånare i tätorten (senare statistik varierar något)
• Roll i kommunen: störst utanför centralorten vad gäller samlat serviceutbud

Var kan du läsa mer och följa utvecklingen?

Vill du följa Rejmyres utveckling, evenemang och glasproduktion finns både kommunens sidor och brukets egen webb som bra startpunkter. Lokala hembygdsföreningar erbjuder dessutom guidningar och dokumentation som levandegör brukets historia.

Kort sammanfattning: Rejmyre är ett levande brukssamhälle som bär på över 200 års glashantverk, är centralt för service i nordöstra delen av kommunen och fungerar som en viktig byggsten i Finspångs varumärke mot besökare och boende.